Om prövningen

Svensk Köttrasprövning AB bedriver individprövning av köttrastjurar. Svensk Köttrasprövning AB deltar i utvecklingen av metodik för avelsvärdering av köttrasdjur. Svensk Köttrasprövning AB ägs av Nordiska Avelsföreningen för Biffraser (NAB), Växa Sverige och Svenska Köttföretagen.

Individprövning

Individprövning innebär att de tjurar, som skall avelsvärderas, föds upp på en prövningsstation i ett gemensamt stall. Genom att de testas samtidigt, i samma miljö, eliminerar man så långt som det är möjligt påverkan av miljön. Det innebär att de skillnader som tjurarna visar för olika egenskaper huvudsakligen beror på deras olika genetiska kapacitet.

Individprövningen är officiell och följer rambestämmelser fastställda av Jordbruksverket. Växa Sverige är huvudman  för den officiella kontrollen och fastställer detaljreglerna. Dessa är nyligen uppdaterade och finns att ladda ner här.

Individprövningen av köttraser i Sverige

Sedan 2010 sker individprövningen av köttraser på Gunnarps prövningsstation utanför Hörby i Skåne. På stationen finns idag plats för ca 180 tjurar. Tjurarna går lösa i stora boxar med djupströ och skrapgång vid foderbordet i ett öppet stall. De har fri tillgång till ett fullfoder bestående av vallensilage, kraftfoder och mineraler.

På Gunnarp sker prövningen under former som liknar praktisk nötköttsproduktion så långt som möjligt. Detta stämmer bra överens med målsättningen för prövningen vilket är att testa fram köttrastjurar som kan bidra till ett ännu bättre framtida djurmaterial i den svenska nötköttsproduktionen.

Varje år prövas årets bästa tjurkalvar från olika köttraser på stationen. De är alla födda under perioden 20 december t o m 10 april och sätts in på Gunnarp i mitten av augusti. Fram till dess har de gått tillsammans med sin moder och andra djur i födelsebesättningen. De kalvar som ska individprövas väljs ut i samarbete mellan uppfödare och respektive rasförening enligt Svensk Köttrasprövnings regler. Vid urvalet används bl a BLUP beräknade avelsvärden, uppnådda vikter och härstamningsuppgifter. Tjurarna ägs av respektive uppfödare under tiden på Gunnarp.

Efter insättningen i augusti får djuren acklimatisera sig på stationen under några veckor och själva prövningsperioden startar i september. Prövningsperioden är 154 dagar lång och avslutas i februari.
Tjurarna delas innan startvägningen upp i två grupper beroende på deras födelsetidpunkt.

Registreringar på Individprövningen

Tillväxt
Tillväxt är av tradition den egenskap som tjurar avelsvärderas för på en individprövningsstation. En bra tillväxt är viktigt för ekonomin i nötköttsproduktionen. Tjurarna vägs vid starten och sedan var fjortonde dag under hela tiden fram till slutvägningen vid prövningsperiodens slut. Den genomsnittliga tillväxten beräknas från startvägning till slutvägning och det är denna tillväxt som ligger till grund för T-talet. T-talet är ett relativtal, som anger tjurens tillväxt i förhållande till övriga tjurar inom samma ras, år och grupp.

Hälsa
Tjurarna veterinärbesiktigas på födelsegården före ankomsten till Gunnarp. Under tiden på prövningsstationen står de under kontroll av stationsveterinären. För att så långt möjligt undvika hälsostörningar läggs stor vikt vid förebyggande hälsovård. Godkänd status i aktuella hälsoprogram, t ex Paratuberkulos krävs för att få pröva tjur på Gunnarp. En hälsodeklaration medföljer varje tjur efter avslutad prövning.

Fertilitet
Att de blivande avelstjurarna har god fertilitet är självklart mycket viktigt. Tjurarnas testiklar och bitestiklar undersöks genom palpation flera gånger under prövningsperioden. Vid prövningens slut mäts testikelomkretsen, vilket är ett mått med starkt samband till olika fertilitetsegenskaper. Det finns idag inte något säkert underlag för att rangordna tjurarna efter testikelmått, utan de måste istället klara vissa uppsatta minimimått för att bli godkända.

Att kunna ta spermaprov på tjurarna efter avslutad prövning vore ett bra hjälpmedel för at selektera bort tjurar med dålig spermakvalitet. Tyvärr är det inte möjligt att få en rättvis jämförelse vid provtagning på så unga köttrastjurar. Många är t ex inte helt könsmogna vid prövningsperiodens slut, utan behöver ytterligare någon månad för att vara fullt betäckningsdugliga. 

Hållbarhet och klövar
Avelstjurens hållbarhet är mycket viktig. För god hållbarhet krävs bl a en funktionell exteriör och bra klövar. På Gunnarp följs djurens utveckling mycket noga och i slutet av prövningsperioden genomförs en linjär exteriörbedömning.

Klövarnas utveckling följs noggrant och avvikelser från normal utveckling noteras. Tjurarnas klövar bedöms i samband med verkning efter slutvägningen och en klövpoäng beräknas utifrån vilka anmärkningar tjuren har fått samt ev. verkningsbehov. Klövpoängen anges på en 10-gradig skala där 10 motsvarar helt utan anmärkning.

Lynne
Lugna och lätthanterade djur är mycket viktigt i praktisk nötköttsproduktion. Det är dels en säkerhetsfråga, men också viktigt för enkel hantering av djuren utan alltför stor arbetsinsats. På Gunnarp observeras tjurarnas lynne mycket noga under hela vistelsen på stationen. Tjurar som visar dåligt lynne godkänns inte för auktionsdeltagande. Lynnet bedöms även i samband med exteriörbedömningen utifrån en 9-gradig skala, där poäng 5 motsvarar normalt lynne.

Scanning
Mot slutet av prövningsperioden scannas tjurarna över ryggmuskeln för att mäta slaktkroppsegenskaperna muskeldjup, underhudsfettets tjocklek samt mängden insprängt fett, marmorering. Dessa registreringar redovisas i auktionskatalogen och vägs in Prövningstalet (P-tal) för vissa raser.

Prövningstal, P-tal
Allt eftersom fler och fler egenskaper registreras på Individprövningen så har behovet av att rangera, men även att kunna godkänna tjurarna med avseende på fler egenskaper än enbart T-tal och kraven på exteriör, klövar, testiklar, hälsa och lynne efterfrågats. Genom Prövningstalet finns möjlighet att väga in fler egenskaper utöver T-tal och syftet är att det ska spegla tjurarnas samlade kapacitet på ett mer komplett sätt. Samtliga tjurar rangeras numera efter P-tal inom sin ras, men det skiljer ganska mycket mellan raser vilka egenskaper som ingår för respektive ras, då rasföreningarna har haft ett stort inflytande över vilka egenskaper som ska ingå i P-talet för respektive ras. P-talet är auktionsgrundande för samtliga aktuella raser.

Auktion
Efter avslutad prövning säljs de bästa tjurarna på en auktion, som hålls i slutet av mars. För att få delta vid auktionen och säljas som genomtestad avelstjur krävs att tjuren uppfyller de krav som ställs både från respektive rasförening och från Svensk Köttrasprövning. Gemensamt är att de alla ska klara krav på T-tal och P-tal, hälsa, testiklar, exteriör, klövar och lynne för att godkännas som avelstjurar. Samtliga raser rangeras efter P-tal vid auktion.

Selektion
Tjurar med låga P-tal eller som inte uppfyller gällande minimikrav för övriga egenskaper slaktas. Tjurar med T-tal runt medeltalet och/eller ej godkänt P-tal men som uppfyller övriga krav kan tas hem av ägaren om så önskas. Dessa tjurar är mycket bra och används med fördel som avelstjurar i bruksbesättningar.

De bästa tjurarna från individprövningen och som också har bra BLUP-värden, utgör årets elittjurar. De är en mycket viktig resurs i avelsarbetet med köttraserna och skall användas på ett optimalt sätt.

Semintjurar
Viking Genetics är intresserade att köpa tjurar för i första hand användning till korsning på mjölkras. Härstamningar som innehåller tjurar med höga NBDI-värden är högt prioriterade för detta ändamål.

Individprövade tjurar
Individprövning av de bästa tjurarna är ett viktigt komplement till avelsvärdering enligt BLUP-metodik. På individprövningsstationen Gunnarp kvalitetsdeklareras tjurarna för fler egenskaper än tillväxt. Stor vikt läggs vid fertilitetsegenskaper, lynne, exteriör och klövar. Genom att med hjälp av bl a BLUP-värden välja ut de tjurar som skall individprövas försöker vi få de bästa av årgångens tjurkalvar till individprövning.

Vid detta urval är det inte bara högt BLUP-värde för tillväxt som gäller. Stor vikt läggs också vid Avelsindex och avelsvärdena för födelsevikt och lätta kalvningar, varför det inte alltid är de tjurar som har de högsta värdena för tillväxt, som bedöms vara de bästa att individpröva. Tjurar som lämnar Gunnarp med bra värden på alla de egenskaper som registreras där samt också bra BLUP-värden, är årgångens absolut bästa och mest genomtestade avelstjurar. Det är en självklarhet för de flesta målinriktade avelsbesättningar att välja bland dessa tjurar när man köper sin nya avelstjur.