Klövhälsa

Det är viktigt att komma ihåg att klövstatusen som registreras i samband klövverkning och klövbedömning på Gunnarp baseras på hur klövarna ser ut vid just det tillfället. Tjurarna är vid bedömningen förhållandevis unga vilket försvårar upptäckt av vissa avvikelser/anmärkningar.
Skruvklöv är ett exempel på anmärkning som kan visa sig först senare när tjuren har blivit lite äldre. Därför läggs stor uppmärksamhet på understucken yttervägg som är ett förstadium till skruvklöv.

För auktionsgodkända tjurar presenteras klövbedömningen genom en klövpoäng, där anmärkningar är översatta till en 10-gradig skala där 10 motsvarar högsta betyg dvs utan anmärkning och med litet verkningsbehov. Beroende på hur allvarliga anmärkningarna är så resulterar de i olika stora avdrag. Klövstatusen presenteras med betyget i sifferform med förkortningen för anmärkningen inom parentes. Dessa anmärkningar, som kövsjukdomar, avvikande klövform och klövtillväxt dokumenteras i huvudsak enligt Nordisk klövatlas. Nordisk klövatlas är en sammanställning med bilder över olika skador och sjukdomar i klövar hos nötkreatur.

Vad betyder anmärkningarna?

Klövsjukdomar och onormal klövform har betydelse för det aktuella djurets hälsa och hållbarhet. Naturligtvis betyder graden av förändring mycket och en allvarlig anmärkning riskerar att ge hälta och lidande som i sin tur påverkar foderintag och produktivitet samt fertilitet. En halt tjur förändrar sitt beteende och betäcker ogärna. På mjölkkor har man genom klövvårdarregistreringar kunnat konstatera ett tydligt samband mellan klövsjukdomar och sämre hållbarhet, s.k. överlevandetal. Det finns också en mer långsiktig avelsmässig betydelse då både klövsjukdomar och klövform nedärvs.

De funna anmärkningarna indikerar att klövarna inte är helt friska eller inte har en optimal klövform.

Läs mer om klövhälsa i veterinär Martin Björkroths examensarbete från 2008: Klövform och klövsjukdomar hos intensivt uppfödda köttrastjurar

Allmänt om klövar

Skador i hud och mjukdelar med hygienisk bakgrund
E = Klöveksem är en bakteriell infektion i huden i klövspalten och/eller i området i anslutning till kronranden. Huden blir sårig och i allvarliga fall blöder såret. Irritationen ger upphov till krustor och förtjockad hud som räknas till lindriga förändringar. Ibland kan eksemet utvecklas till en vårta (V) och ibland kan en utväxt s.k. limax (L) uppkomma i klövspalten som en följd av eksemet.

DD = Digital Dermatit (allvarligt eksem) förekommer framför allt i mjölkbesättningar men viktigt att vara uppmärksam på ev. förekomst för att förhindra spridning i dikalvsbesättningar. Digital Dermatit är mycket smittsamt och förebyggs med fotbad.

R = Klövröta definieras som erodering av ballhornet och djupa sprickor eller kratrar som kan gå ända ner till läderhuden i allvarliga fall. Lindrig eller ytlig klövröta påverkar sannolikt inte klövarnas funktion nämnvärt men är ändå ett varningstecken. Klövrötan orsakas av klöveksem som ”fräter” på klövhornet och/eller hämmar nytt ballhorn att bildas och kan underminera hela ballområdet
och ge hälta. Med klövröta minskar ballarnas dämpande förmåga när djuren går.

L = Limax är en reaktion på en retning i klövspalten som gör att huden förtjockas till en vulst. Spretande klövar kan förutom eksem vara en orsak. Om limax blir stor och irriterad ger den hälta. Kan behandlas med bandage.
Skador i hornkapsel med traumatisk och fångrelaterad bakgrund
B = Sulblödning innebär inlagring av gammalt blod i själva sulhornet och/eller i vita linjen. En blödning uppkommer primärt i läderhuden under klövhornet och blodet växer in i klövhornet och blir synligt i ytan 2-3 månader senare. Vanligtvis är det en mindre skada och friskt horn kommer fram under blödningen i samband med verkning. Men, vid allvarliga fall kan sulblödningen gå
ända ner till läderhuden och ge upphov till ett klövsulesår. Sulblödning graderas som lindrig vid ytliga mindre skador och allvarlig vid djupare eller utbredda blödningar.

D = Dubbelsula är ett hornlager som är underminerat och som uppkommit på grund av en störning av hornbildningen vid t.ex. fång. Vanligtvis är det en större sulblödning som gör att sulan släpper från underifrån kommande friskt horn. Ses ofta i samband med klövsulesår eller böld i vita linjen

H = Hålvägg är en defekt i vita linjen med varierande djup. En sulblödning i vita linjen ger upphov till en försvagning i vita linjen som ökar risken för hålvägg som kan vara inkörsport till en böld i vita linjen.

K = Klövsulesår är en genomgående skada genom sulan med ett sår i läderhuden som vanligen ger hälta. Ett lindrigt okomplicerat sår läker lätt. Men, ett allvarligare sår är läderhuden infekterad och inflammerad och läkningstiden kan vara lång (månader). Vid infektion som inte åtgärdas kan klövleden infekteras och djuret behöva avlivas. Klövsulesår behandlas bäst med verkning och
med en klots på den friska klöven.

C = Böld i vita linjen innebär att bakterier har kommit in i via en spricka i vita linjen i trakten och att var har ansamlats som inte kommer ut vilket ger kraftig akut hälta. Det finns vanligen ett sår i läderhuden liknande det vid klövsulesår. Man öppnar en dränering i vita linjen där sprickan är. Risk för komplikationer enligt ovan vid sen upptäckt. Böld i vita linjen behandlas bäst med verkning
och med en klots på den friska klöven.

f = Fångring Fång är en sjukdom som har både med utfodringen och med underlaget att göra. Vid en utfodringsstörning/förändring kan mindre ringar ses som inte har någon klinisk betydelse.

F = Fångbrytning är när de inre delarna av klöven påverkas mer allvarligt så att klövbenets upphängning i klövkapseln försvagas varvid klövbenet sjunker ner mot sulan. Vid en s.k. klövbenssänkning eller klövbensrotation kommer läderhuden i kläm och sulblödningar (se
ovan) uppkommer lätt om underlaget är stumt (betong). Om klövbenet roterar nedåt i tån kan detta ses i form av en distinkt vinkel (brytning av längsaxeln) av tåväggen (konkav) som motsvarar hur mycket klövbenets läge förändrats. Med kännedom om klövtillväxten (ca 5 mm/mån) indikerar avståndet från kronranden till den s.k. fångringen/brytningen hur länge det var sedan skadan
uppkom. Ses ofta i samband med klövsulesår, sår i tån eller i vita linjen.

Avvikelser i klövform
A = Asymmetri är när den ena klövhalvan avviker med mer än ca 50 % i storlek än den andra. Vanligtvis är ytterklöven bak större än innerklöven bak medan förhållandena brukar vara det omvända på framklövarna.
U = Understucken yttervägg är när ytterväggen, vars lodlinje normalt ska vara 90° mot underlaget, växer inåt. Då blir belastningen felaktig varvid ytterväggen och vita linjen inte längre utgör understödet. Detta kan drabba både ytter- och innerklöv men är klart vanligast på ytterklöven.
Understucken yttervägg är ett förstadie till Korkskruvsklöv (Z) där tjuren kommer att stå på ytterväggen och den ursprungliga sulan pekar uppåt. Den felaktiga belastningen ger upphov till skador i läderhuden och klövsulesår. Understucken yttervägg kan vara svårt att upptäcka och bedöma på unga djur, som tjurarna på Gunnarp. Det finns därför tyvärr ingen garant för att det inte kan uppstå senare i avelstjurens liv. Med anledning av att egenskapen är svårbedömd på unga djur bör föräldradjurens klövar granskas noggrant inför insättning av kalvar på Gunnarp.

S = Saxklöv innebär att klövspetsarna korsar varandra vilket är vanligast på framklövarna och framför allt ses en snedvuxen innerklöv. Denna klövform utvecklas vanligen då djuren står och hänger framåt när de äter vid ett lågt foderbord då de inte kan stå på ett naturligt sätt med den
ena foten framför den andra. Då belastas ytterväggen på innerklöven mer och tån slits i mindre grad och det blir en ond cirkel. Saxklöv påverkas mycket av stallmiljön ärftligheten bedöms som mindre.

s = Tendens till saxklöv innebär att klövspetsarna pekar inåt men inte så mycket att de korsar varandra.

X = Förvuxna klövar innebär att slitaget är för litet i förhållande till tillväxten. Detta beror vanligen på att underlaget inte sliter tillräckligt eller att djuret är inaktivt. Förvuxenhet kan definieras objektivt genom att tålängden mäts före verkning. Ett fullvuxet nötkreatur på 650 kg beräknas ha en tålängd på 75 mm och en tålängd längre än 90 mm är förvuxen och behöver verkas om inte felaktiga belastningsförhållanden ska riskera att ge upphov till skador i underliggande vävnad.

Anmärkningar klövbedömning

Lindrig anmärkning som inte ger något poängavdrag på klövpoängen men som redovisas i katalogen

Tendens till saxklöv = s, stor miljöpåverkan, kan orsakas av att tjurarna står och trycker mot foderbordskanten.

Anmärkningar som ger 1 poängs avdrag
Klöveksem = E, lindrig klöveksem redovisas ej
Klövröta = R, lindrig klövröta redovisas ej
Sulblödning = B, endast allvarliga sulblödningar redovisas
Dubbelsula = D
Hålvägg = H
Fångring = f, denna förändring är ringa och betyder att tjuren tidigare haft lindrigare störning i hornbildningen, men tjuren hade inga fångsymptom vid verkningen
Saxklöv = S, stor miljöpåverkan, kan orsakas av att tjurarna står och trycker mot foderbordskanten

Anmärkningar som ger 2 poängs avdrag
Fångbrytning = F, allvarligare förändring av klövbenets läge på insidan som kan ge bestående men.
Klövsulesår = K, allvarlig skada som ger hälta
Böld i vita linjen = C, allvarlig skada som ger hälta
Digital Dermatit (allvarligt eksem) = DD, Allvarlig skada som ger hälta och lätt kan spridas
Limax = L, allvarlig skada med som kan ha med dålig klövform och därmed ärftlighet att göra
Asymmetri = A, asymmetriska klövar ökar risken för överbelastning och klövsulesår

Anmärkningar som ger 2 poängs avdrag eller auktionsdiskvalificerande
Understucken yttervägg = U, är ett förstadium till korkskruvsklöv och är bedömd före verkning då den syns tydligare än på ett nyverkat djur och ger 2 poängs avdrag.
Korkskruv = Z, allvarligare anmärkning och innebär att tjuren inte tillåts säljas på auktion.

Anmärkningar för klövar med verkningsbehov
Klövar med verkningsbehov = X, anges för de tjurar som har ett större verkningsbehov och som avviker i förhållande till övriga tjurar vid samma bedömningstillfälle. Klöven med mest verkningsbehov är avdragsgrundande. Exakt hur många mm som ger 1-3 poängs avdrag kan variera år från år eftersom stall- och foderförhållanden kan variera per årsbasis. För att få en uppskattning av klövtillväxten mäts tålängden före och efter verkning på den längsta klöven innan verkning. Om den längsta klöven är en bakklöv står det BX, om den längsta klöven istället är en framklöv står det FX.