Om prövningen

Svensk Köttrasprövning AB bedriver individprövning av köttrastjurar.
Svensk Köttrasprövning AB deltar i utvecklingen av metodik för avelsvärdering av köttrasdjur.

Ägare

Svensk Köttrasprövning ägs av Nordiska Avelsföreningen för Biffraser (NAB), Viking Genetics och Svenska Köttföretagen.

 

Individprövning

Individprövning innebär att de tjurar, som skall avelsvärderas, föds upp på en prövningsstation i ett gemensamt stall. Genom att de testas samtidigt, i samma miljö, eliminerar man så långt som det är möjligt påverkan av miljön. Det innebär att de skillnader som tjurarna visar för olika egenskaper huvudsakligen beror på deras olika genetiska kapacitet.

Individprövningen är officiell och följer rambestämmelser fastställda av Jordbruksverket. Växa Sverige är huvudman  för den officiella kontrollen och fastställer detaljreglerna, som finns att ladda ner här.

Individprövningen av köttraser i Sverige
Sedan 2010 sker individprövningen av köttraser på Gunnarps prövningsstation utanför Hörby i Skåne. På stationen finns idag plats för ca 180 tjurar. Tjurarna går lösa i stora boxar med djupströ och skrapgång vid foderbordet i ett öppet stall. De har fri tillgång till ett fullfoder bestående av vallensilage och kraftfoder.

På Gunnarp sker prövningen under former som liknar praktisk nötköttsproduktion så långt som möjligt. Detta stämmer bra överens med målsättningen för prövningen vilket är att testa fram köttrastjurar som kan bidra till ett ännu bättre framtida djurmaterial i den svenska nötköttsproduktionen.

Varje år prövas årets bästa tjurkalvar från olika köttraser på stationen. De är alla födda under perioden 20 december t o m 10 april och sätts in på Gunnarp i mitten av augusti. Fram till dess har de gått tillsammans med sin moder och andra djur i födelsebesättningen.

De kalvar som ska individprövas väljs ut i samarbete mellan uppfödare och respektive rasförening enligt Svensk Köttrasprövnings regler. Vid urvalet används bl a BLUP beräknade avelsvärden, uppnådda vikter och härstamningsuppgifter. Tjurarna ägs av respektive uppfödare under tiden på Gunnarp.

Efter insättningen i augusti får djuren acklimatisera sig på stationen under några veckor och själva prövningsperioden startar i september. Prövningsperioden är 154 dagar lång och avslutas i februari.
Tjurarna delas innan startvägningen upp i två grupper beroende på deras födelsetidpunkt.

Tillväxt

Tillväxt är av tradition den egenskap som tjurar avelsvärderas för på en individprövningsstation. En bra tillväxt är viktigt för ekonomin i nötköttsproduktionen. Tjurarna vägs vid starten och sedan var fjortonde dag under hela tiden fram till slutvägningen vid prövningsperiodens slut. Den genomsnittliga tillväxten beräknas från startvägning till slutvägning och det är denna tillväxt som ligger till grund för T-talet. T-talet är ett relativtal, som anger tjurens tillväxt i förhållande till övriga tjurar inom samma ras, år och grupp.

Hälsa
Tjurarna veterinärbesiktigas på födelsegården före ankomsten till Gunnarp. Under tiden på prövningsstationen står de under kontroll av stationsveterinären. För att så långt möjligt undvika hälsostörningar läggs stor vikt vid förebyggande hälsovård. Godkänd status i aktuella hälsoprogram, t ex Paratuberkulos krävs för att få pröva tjur på Gunnarp. En hälsodeklaration medföljer varje tjur efter avslutad prövning.

Fertilitet
Att de blivande avelstjurarna har god fertilitet är självklart mycket viktigt. Tjurarnas testiklar och bitestiklar undersöks genom palpation flera gånger under prövningsperioden. Vid prövningens slut mäts testikelomkretsen, vilket är ett mått med starkt samband till olika fertilitetsegenskaper. Det finns idag inte något säkert underlag för att rangordna tjurarna efter testikelmått, utan de måste istället klara vissa uppsatta minimimått för att bli godkända.

Att kunna ta spermaprov på tjurarna efter avslutad prövning vore ett bra hjälpmedel för at selektera bort tjurar med dålig spermakvalitet. Tyvärr är det inte möjligt att få en rättvis jämförelse vid provtagning på så unga köttrastjurar. Många är t ex inte helt könsmogna vid prövningsperiodens slut, utan behöver ytterligare någon månad för att vara fullt betäckningsdugliga. 

Hållbarhet och klövar
Avelstjurens hållbarhet är mycket viktig. För god hållbarhet krävs bl a en funktionell exteriör och bra klövar. På Gunnarp följs djurens utveckling mycket noga och vid avslutad prövning görs en linjär exteriörbedömning.

Klövarnas utveckling följs noggrant och avvikelser från normal utveckling noteras. Tjurarnas klövar bedöms i samband med verkning efter slutvägningen och ett klövhälsobetyg beräknas utifrån hur allvarliga anmärkningar tjuren har fått. Klövhälsobetyget anges på en 10-gradig skala där 10 motsvarar helt utan anmärkning.

Lynne
Lugna och lätthanterade djur är mycket viktigt i praktisk nötköttsproduktion. Det är dels en säkerhetsfråga, men också viktigt för enkel hantering av djuren utan alltför stor arbetsinsats. På Gunnarp observeras tjurarnas lynne mycket noga under hela vistelsen på stationen. Tjurar som visar tecken på dåligt lynne godkänns inte för auktionsdeltagande.

Utvecklingsarbete
För att förbättra metoderna för individprövningen pågår alltid utvecklingsarbeten. Dessa sker med hjälp från bla Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Utvecklingsarbetena syftar dels till att förbättra och utveckla individprövningen dels till att utveckla svensk nötköttsproduktion.

Auktion
Efter avslutad prövning säljs de bästa tjurarna på en auktion, som hålls i slutet av mars. För att få delta vid auktionen och säljas som genomtestad avelstjur krävs att tjuren uppfyller de krav som ställs både från respektive rasförening och från Svensk Köttrasprövning.

Selektion
Efter avslutad prövning rangordnas tjurarna med hänsyn till T-tal. Svensk Köttrasprövning och rasföreningarna sätter minimikrav på T-tal för att tjurarna skall få delta på auktionen.

Tjurarna skall också uppfylla ställda krav på hälsa, testiklar, exteriör, klövar och lynne för att godkännas som avelstjurar. Tjurar med låga T-tal eller som inte uppfyller gällande minimikrav för övriga egenskaper slaktas. Tjurar med T-tal runt medeltalet och som uppfyller övriga krav kan tas hem av ägaren om så önskas. Dessa tjurar är mycket bra och används med fördel som avelstjurar i bruksbesättningar.

De bästa tjurarna från individprövningen och som också har bra BLUP-värden, utgör årets elittjurar. De är en mycket viktig resurs i avelsarbetet med köttraserna och skall användas på ett optimalt sätt.

Semintjurar
Viking Genetics väljer varje år att köpa blivande semintjurar från de bästa tjurarna på Gunnarp. Urvalet sker i samarbete med respektive rasförening. Viking Genetics säljer normalt tjurarna på auktionen nästkommande år, efter avslutad tappning.

Individprövade tjurar
Individprövning av de bästa tjurarna är ett viktigt komplement till avelsvärdering enligt BLUP-metodik. På individprövningsstationen Gunnarp kvalitetsdeklareras tjurarna för fler egenskaper än tillväxt. Stor vikt läggs vid fertilitetsegenskaper, lynne, exteriör och klövar. Genom att med hjälp av bl a BLUP-värden välja ut de tjurar som skall individprövas försöker vi få de bästa av årgångens tjurkalvar till individprövning.

Vid detta urval är det inte bara högt BLUP-värde för tillväxt som gäller. Stor vikt läggs också vid Avelsindex och avelsvärdena för födelsevikt och lätta kalvningar, varför det inte alltid är de tjurar som har de högsta värdena för tillväxt, som bedöms vara de bästa att individpröva. Tjurar som lämnar Gunnarp med bra värden på alla de egenskaper som registreras där samt också bra BLUP-värden, är årgångens absolut bästa och mest genomtestade avelstjurar. Det är en självklarhet för de flesta målinriktade avelsbesättningar att välja bland dessa tjurar när man köper sin nya avelstjur.