Exteriörbedömning

Exteriörbedömningen av prövningstjurarna har gjorts enligt den linjära metoden sedan 2000. Exteriörbedömningen ger en beskrivning av hur djuret ser ut vid bedömningstillfället. I samband med bedömningarna av prövningstjurarna 2014 introduceras en uppdaterad bedömningsmodell som är gemensam i de nordiska länderna. Den nya modellen innehåller 21 bedömningspunkter. Bedömaren sätter en poäng, på en niogradig skala, som sedan värderas genom hur väl den överensstämmer med rasens optimum.

De enskilda bedömningspunkterna sammanfattas i tre delegenskaper; kropp, muskler och ben. Både optimum för de 21 bedömningspunkterna och viktningen vid sammanvägning, både inom de tre delegenskaperna och i sammanvägning av den totala helhetspoängen är satt av rasföreningen utifrån rasens avelsmål. De 21 bedömningspunkterna illustreras i bifogad skiss.

Kropp

Inom delegenskapen KROPP ingår åtta bedömningspunkter. Först beskrivs djurets bogbredd framifrån och sedan bröstdjupet sett från sidan. Båda egenskaperna påverkar kroppens grundläggande kapacitet. Den tredje punkten beskriver hur korrekt överlinjen är. Vidare bedöms korsets utseende i lutning, längd och bredd. 

Korsets egenskaper beskriver hur stora ramar djuret har och påverkar egenskaper som är kopplade till det. Både hur mycket plats det finns att hänga muskler på, men har också stark koppling till kalvningsegenskaper. På ett moderdjur ger ett brett, långt och lagom sluttande kors goda förutsättningar för lätta kalvningar, medan en tjur med alltför brett kors riskerar att ge kalvar med brett kors som kan ha svårt att födas om förlossningsvägarna är trånga.

Sedan beskrivs djurets storlek utifrån uppmätt korshöjd och som åttonde punkt något som kallas harmoni. Den beskriver hur väl kroppens olika detaljer harmonierar med varandra.

Muskler

Vidare i bedömningen görs uppskattningar inom delegenskapen MUSKLER. Till att börja med sätts poäng för hur välfylld ryggmuskeln är, detta beskrivs i punkterna rygg och länd. En individ med hög poäng för båda punkterna har en ryggmuskel som är svällande och välfylld hela vägen från skuldran till korset.

En ny bedömningspunkt; ryggmuskellängd har tillkommit. Den beskriver ryggmuskelns längd i beaktande av kroppslängden. En lång ryggmuskel påverkar slaktkroppens utseende och värde positivt. Ryggmuskellängd registreras inledningsvis för att skaffa ett referensmaterial och har ännu ingen viktning i sammanvägning av muskelpoängen.
   
Lårets utseende är beskrivet i fyra punkter, lårbredd och innanlår bedöms när djuret ses bakifrån. Lårdjup och lårfyllnad bedöms när djuret ses från sidan. Samtliga fyra beödmningspunkter är starkt sammankopplade med djurets slaktkroppsegenskaper och värde i ädla muskeldetaljer på slaktkroppen.

Ben

Den tredje delegenskapen är BEN. Här bedöms hasvinkel och kotvinkel sett från sidan av djuret. För djurets hållbarhet och funktion är det viktigt att de här vinklarna är lagom stora. Korrekta benvinklar ger en jämn belastning på leder och klövar, vilket naturligtvis bidrar till god funktion och ökad livslängd. Vidare bedöms hasställning sett bakifrån och frambensställning sett framifrån. Parallella ben ger förutsättningar för goda rörelser och ökad livslängd. Den femte punkten heter skelettgrovlek och beskriver hur grov benstomme djuret har.

En sista och ny bedömningspunkt är rörelser som bedöms om djuret hålls löst så att det är praktiskt möjligt att genomföra bedömningen. I bedömningen av rörelser tas hänsyn till både steglängd och parallellitet i steget. Långa, fritt pendlande, parallella steg bedöms med en hög poäng. Rörelser registreras inledningsvis för att skaffa ett referensmaterial och har ännu ingen viktning i sammanvägning av benpoängen. 
  

Helhet

Slutligen beräknas en helhetspoäng, där medeltalet är 80. Denna helhetspoäng är en sammanvägning av resultaten från de tre undergrupperna, som också har medeltalet 80. Högre värde än 80 indikerar positiv avvikelse och värde under 80 sämre än rasmedeltalet innevarande år.

Varje ras bestämmer, utifrån avelsmålen hur stor påverkan (viktning) varje enskild undergrupp skall ha på helhetspoängen för att ge högsta poäng till de individer som bäst motsvarar rasens avelsmål.